Gillesmedlem donerade stadshus

För våra gillesmedlemmar med rötter i Strömstadstrakten är stadshuset i Strömstad en välkänd byggnad. Men inte heller en tillfällig besökare kan undgå att lägga märke till det stora och pampiga huset som reser sig högt på den norra sidan av Strömsån och helt dominerar stadsbilden. Stadshuset är uppfört 1917 och ritat av Uddevallaarkitekten Eugen Thorburn. På sommaren bjuds den intresserade guidade turer i den mycket speciella byggnaden byggd i jugendstil. Idag disponerar kommunens olika förvaltningar hela huset - från början inrymde det förutom stadens styresmän även andra verksamheter, bl a rådhusrätt, polis, post, systembolag och museum. 

A F Cavalli-Holmgren

Stadshuset i Strömstad har en alldeles särskild anknytning till Bohusläns Gille i Stockholm. Tillskyndare och finansiär var en av Gillets grundare, Adolf Fritiof Cavalli-Holmgren (1851-1922). Stadshuset är hans minnesmärke över sin mor och far - fadern var guldsmed i staden.   (Bilden är från jubileumsskriften som utkom till Gillets 50-årsjubileum och torde i sin tur vara ett foto av Emil Östermans oljemålning som hänger i fullmäktigesalen i stadshuset)

Gillesmedlemmen Ingemar Sjöberg har som bidrag till vår medlemssida tillställt oss en tidningsartikel som skildrar stadshusets märkliga tillkomsthistoria ("Magiska tal formade Strömstads stadshus", DN 7 sept 1987). Artikeln är mycket trevligt skriven av DN - medarbetaren Claes Sturm och vi beklagar att vi av upphovsrättsliga skäl inte kan återge den i sin helhet.

Tyvärr disponerar vi heller inte över någon bild på stadshuset - kanske kan någon gillesmedlem med Strömstadsanknytning råda bot på detta? Vi får t v hänvisa till Strömstads Museums hemsida (klicka här!).

DN - artikeln berättar att Cavalli-Holmgren efter skolgång med medelmåttiga betyg flyttade till Stockholm där hans näsa för affärer kom till sin rätt och han så småningom blev ordförande eller styrelseledamot i ett stort antal företag. Han "var en egensinnig ungkarl med udda vanor, alltid klädd i svart bonjour, plågad av lungsjukdom men med gott hjärta och generös hand".

Att Cavalli-Holmgren var givmild känner vi i Bohusläns Gille till. I samband med bildandet av Gillet 1907 överlämnade han en summa av 5 000 kr i bankdeposition, varvid ränteinkomsten vart femte år skulle utdelas såsom "ett resestipendium till hembygden åt den i Bohuslän födde skriftställare i Stockholm, som under den gångna femårsperioden genom sitt författarskap verkat mest och bäst till Bohusläns utveckling och gagn".

I DN-artikeln ges flera exempel på hans generositet: Vid Stockholmsutställningen 1897 bjöd han till exempel upp tio Strömstadsbarn till en veckas vistelse i huvudstaden. Han blev en av de drivande i välgörenhetssällskapet Jultomtarne i Stockholm och bildade en motsvarande organisation i Strömstad, skapade en frisäng på Sahlgrenska för obemedlade Strömstadsbor och "donerade den dubbelstaty med Karl X Gustaf som står i Uddevalla".

Cavalli-Holmgren bygger stadshuset

De styrande i Strömstad hade länge velat bygga ett nytt stadshus. 1908 skjuts frågan på framtiden av kostnadsskäl. I detta läge stiger Cavalli-Holmgren in på scenen och erbjuder sig att skänka de pengar som krävs - 140 000 kronor.

Sturm nämner att det fanns vissa villkor. Bl a ville Cavalli-Holmgren att  stadshuset skulle byggas "på krönet av mina föräldrars förutvarande tomt å norra sidan mitt för stora bron". Platsen var inte vad de styrande hade tänkt sig - den låg lite i utkanten av det dåtida Strömstad - men man accepterade. Cavalli-Holmgren hade också "en önskan att huset skulle invigas den 14 maj 1910 eller den 27 januari 1911".

Bygget drar dock ut på tiden och Cavalli-Holmgren väljer att själv fullfölja det. Kostnaderna stannar inte vid 140 000 utan stiger till 600 000. 1919 tas stadshuset i bruk.

Mystiska tal 

Datumen 14 maj och 27 januari spelar således en stor roll. Vi citerar vidare: "Donatorn hade många synpunkter på ritningarna men dessutom en obenägenhet att svara på brev eller delta i sammanträden - utom på vissa bestämda dagar. 27 januari, 7 mars, 14 maj, 12 december var sådana dagar. De var heliga även för Bohus Gille i Stockholm, där han styrde som han ville. När med tiden oppositionen i Gillet mot just de dagarna blev för stor skar det sig. Ingen förstod varför eftersom de inte visste att det var faderns respektive moderns födelsedagar, deras bröllopsdag och förlovningsdag."

Talen återfinns på ett mycket märkligt sätt i stadshusets konstruktion. Sturm skriver att huset  från backen upp till tornet är 41 meter. Dess längd är 82 meter. Fadern var född den 27:e, modern den 14:e. Summan av de talen är just 41 (höjden), dubblerat blir det 82 (längden). I första våningen finns 27 fönster och dörrar  vilket motsvarar faderns födelsedag 27/1. I mittpartiet finns fyra fönster och en dörr = 5. Ovanför finns 14 fönster  = moderns födelsedag 14/5.

Hur dessa "magiska" tal återkommer på andra ställen i byggnaden nämner Sturm flera exempel på, som vi tyvärr inte kan ge plats för. Vi föreslår att intresserade gillesmedlemmar gör en rundvandring i huset "som är fyllt av en talmystik som söker sin like i det gamla Egypten" (Sturm citerande framlidne stadskamreren Jarl Jonasson som var den som kom på de flesta av husets hemligheter. Cavalli-Holmgren var tydligen inte särskilt meddelsam - han sägs ha tagit många hemligheter om stadshuset med sig i graven, när han gick ur tiden 1922.)

På Cavalli-Holmgrens minnestavla i stadshuset över sina föräldrar kan man läsa:

"Till hugfästande av det vördade minnet av Juvelerare Abraham Holmgren * 27/1 1812 i Skepptuna, † i Strömstad 13/9 1890 och hans kära maka Constance Charlotte Holmgren född Cavallius * 14/5 1818 i Strömstad, † i Strömstad 3/4 1873 bekostades detta stadshus av deras tacksamme son."