Ordförande Karl-Erik Erikssons högtidstal vid hundraårsjubileet 2007

 

"En skärgård kan vara ett tidlöst land. Den kan stå orörd och oförändrad av människohand genom århundraden. När man soliga sommardagar ser solglittret i vattnet mellan skären, eller när man stormdagar ser sjöarna brytas mot strandklipporna, får man en känsla av absolut tidlöshet. En tidlöshet som ger fantasin spelrum och tankarna flykt."

Så inleder Göran Nylander sitt kapitel ”Historia och historier från Bohuslän” i vår jubileumsbok. Göran Nylander gick tyvärr bort i höstas men hans hustru Inga och hans två bröder Gunnar och Ingvar är här med hustrur.

Även om vårt Gille inte är lika tidlöst så är 100 år av samverkan mellan människor i förskingringen från detta tidlösa landskap inte att förakta, och det är för att fira detta som vi är här ikväll. Bohusläns Gille grundades på anrika Hotell Rydberg den 7 mars 1907 i närvaro av ett 25-tal landsmän. Tiderna var mörka. Två år tidigare hade vi haft unionsupplösningen med Norge, och en storkonflikt nere i Europa ryckte allt närmare.

Ingmar Lindmarker har i sitt förnämliga inledningskapitel till vår jubileumsbok beskrivit Gillets historia. Ingmar har nyligen genomgått en besvärlig operation varför han och Birgitta tyvärr inte kan vara med oss här ikväll. Material till sitt kapitel har Ingmar hämtat från Stadsarkivet där det finns inte mindre än 10 kartonger med papper från Gillets historia.

Redan på första mötet 1907 tog Adolf Fritiof Cavalli-Holmgren, som var initiativtagare till vårt gille, upp frågan om att Bohusläns Gille skulle anordna ett lika storartat som värdigt genomförande av Roskildefredens 250-årsdag. Man får nog medge att Gillet lyckades med detta.

Den 26 februari 1908 inleddes med klockringning i alla Stockholms kyrkor. Senare på morgonen anordnade Gillet en gudstjänst i Adolf Fredriks kyrka med predikan av biskop Billing. Kung Gustaf och andra medlemmar av kungahuset var närvarande liksom statsministern och andra medlemmar av statsrådet. Under dagen följde ett festtåg genom staden med närmare tjugotusen deltagare. Efter en festföreställning på Operan, på nytt i närvaro av kungen och regeringens samtliga ledamöter, gav Gillet en festbankett med damer på Grand Hotel. Det var nog, skriver Birger Strandell, mångårig ordförande i vårt Gille, tanken på detta firande som lekte Cavalli-Holmgren i hågen när han tog initiativet till Gillets stiftande.

Nästa år har vi då förstås att fira 350-årsjubileet av Roskildefreden och av att Bohuslän blev svenskt. Om vi skulle göra det som Gillet gjorde det för 100 år sedan, är vi sent ute. Att få ihop kungahuset och hela regeringen och att därtill få 20 000 stockholmare att tåga genom stan fordrar nog en längre framförhållning än det år vi har på oss men på något, om än blygsammare, sätt skall vi försöka uppmärksamma även det jubileet.

Efter det grundliga firandet av 250-årsdagen blev det lugnare. De första tio åren hade Gillet omkring 100 medlemmar för att fram till 50-årsjubileet pendla mellan 160 och 190. Birger Strandell, ordförande vid detta jubileum, var osäker på om intresset för Gillet fortsatt skulle kunna hållas levande men uttryckte förhoppningen att Gillet skulle gå en ljus framtid till mötes. Jag tycker nog att vi lever upp till hans förhoppning då vi idag har 272 medlemmar och ser en snabb ökning. Vid vårt senaste styrelsemöte beviljade vi medlemskap till inte mindre än 21 nya.

När Gillet nu för tiden träffas, i allmänhet på Eriksberg, har känslan av herrklubb med frack, cigarr och punsch för länge sedan försvunnit – även om jag måste tillstå att det dröjde ända till 1978 innan damer kunde väljas in. Nu är det fler damer än herrar i Gillet. Ja, om detta och mycket annat kan ni läsa i vår jubileumsbok som jag hoppas att alla medlemmar nu har fått.

Med detta utbringar jag en skål för Bohusläns Gille i Stockholm när vi nu går in i vårt andra århundrade. Må de nästa hundra bli lika lyckosamma som de första!

Gillets skål!